Veckan som varit har ändå kännts okej, senaste tiden också överlag. Men dock med många undantag, men nu är det överlag jag menar...

Men så nu, kom massa känslor över mig helt plötsligt, och direkt kommer tankarna om att jag knappt vill leva längre. Ljuset blir med ens så långt borta, allt känns så hopplöst och så tråkigt.

Sitter här ensam en lärdagkväll, alla andra är ute och har kul tillsammans med sina vänner. Som vanligt sitter jag här hemma. Ensam, ledsen och fylld med ångest.

Jag har ätit för mycket idag, känns som jag är för fet för att röra på mig. För fet för att finnas. Min kropp är så ful. Jumbohöfter och minimala bröst. Varför får inte jag den där trådsmala figuren med normalstora bröst som så många andra?!

Varför har inte jag några vänner som finns där alltid? Någon att skratta tillsammans med, någon att dela allt tillsammans med? Någon som alltid finns där. inte bara möjligtvis när pojkvännen inte har tid. Jag blir så less på allt, så förbannat less :´(